Bloggplatsen vill ju tydligen gå och sova mellan 00 och 05 inatt så då får jag göra punkten för morgondagen imorgonbitti om jag hinner istället för mitt i naetten som jag gjort som en vana :)
 Jag ska göra en tidig kväll, blir bäst så.
Somna till Once igen kanskeeee.
Helt ärligt, är nära gråten varje gång jag hör den här låten från den filmen, så otroligt fin så det finns inte!
-
 

I don't know you but I want you
All the more for that
Words fall through me
And always fool me
And I can't react
And games that never amount
To more than they're meant
Will play themselves out

Take this sinking boat and point it home, we've still got time
Raise your hopeful voice
You have a choice, you'll make it now

Falling slowly, eyes that know me
And I can't go back
Moods that take me
And erase me and I'm painted black
You have suffered enough
And warred with yourself
It's time that you won

Take this sinking boat and point it home, we've still got time
Raise your hopeful voice
You had a choice, you've made it now
Falling slowly, sing your melody - I'll sing along

skulle ge mitt liv för att få uppleva just den där konserten. Jag bara ryser.

 

Skulle somna till en film inatt när jag var klar med blogg och skype och hela köret.
Så letade igenom mitt lilla filmbibliotek på datorn och tänkte slå på någon jag inte sett förut, så hittade jag 'Once' som jag laddat hem någongång och bara glömt bort den. Satte igång den och förväntade mig ingenting, men hojja. Blev kär i hela filmen, flännade lite då och då, och i slutet visste jag inte om jag skulle flänna igen, vara glad eller se om filmen. Slutade med att jag somnade glad i hjärtat men tårar i ögat. Världens bästa film, jag skojar inte. 8 på IMDB, själv ger jag den 10 av 10 bebisar i betyg.

Ey kompiz, vi ska se den här när jag kommer! :)
   
 

det kunde vara en famn

av onda blommor
det kunde vara en lek
med krossat glas   
det kunde vara en eld som brann
det kunde vara spöket framför spegeln
det kunde vara ett rakblad
en impuls
en röst från ingenstans
det kunde vara en svärm av illusioner   
som långsamt tvingade oss ner

magi!

Jag såg The Tallest Man On Earth på den årliga trästocksfestivalen för kanske 4 år sedan. Ett bra tag sedan iallafall och hade inte lyssnat på TTMOE sen dess. Förns igår då en Robin skriver lyrics från den här låten och jag faller tillbaka i indieträsket.

Love is all from what I've heard but my heart's learned to kill.
http://www.youtube.com/watch?v=ltV7dNxuYeY&feature